En stark osäker flicka
En liten flicka mycket glad av sig, tar sina steg på trappan och går uppåt. Öppnar en stor dörr och välrden välkommnar henne, det var dagen hon fick se alla barn som var i hennes ålder skrattar och bråkar. Det var dagen hon börja 1an.
Flickan var mycket rädd att bli utanför, men dagarna gick och hon var en av de populäraste bland tjejerna iaf, det räckte för killbassiler ville hon inte vara med om, hade hört att man blev jätte konstig ifall man fick det. Efter några år i skolan skulle de byta skola det började på den "stora" skolan...kul för andra skit för vissa. Det börjarde bra fån klass 3b - 6b fick allt underbart, vänner och skolan gick bra men sedan sket det sig, varför? 6an är där alla "växer upp" skaffar pojkvänner, får mens och det blir dett måste att bråka med föräldrarna.....är man inte snygg duger man inte, då kan man lika gärna bara gå och hänga sig för ingen ser än ändå. Flicka tog sin mod och strunta i allt det där men efter mensan kommit så sket sig allt, hon började bråka med sin mamma&pappa skolan sket sig hon dög inte i skolan, vännerna börja träffa killar och festa men inget som lockade henne så hon hamlade mer och mer utanför dem människorna som var i hennes egna ålder, men flicka kämpa vidare hon hade sina andra vänner, kanske inte i hennes ålder men dom fanns där i alla väder, och dem älskade henne precis som hon var, och det gjorde henne lycklig!...
7an började och hon fick nya klasskamrater och högstatidet började!, mycket läskigt men ändå roligt, hon kom in skitbra ibörjan och vänner fick hon som hon har haft innan, skolan? nej den fungerade inte hon plugga inte, skolka mycket och allt var detta att "passa in" vara snygg göra som alla andra gör, röka? festa? allt var ett måste, men det ville hon inte, hon kännde sig inte redo...Plötsligt en dag kom hon inte dit? hon var inte där på länge, ingen ringde hem...ingen mer än lärare och rektorn. Sedan gick hon till skolan en dag, alla sa hej, välkommen tillbaka och sånt. det var som inget hade hänt, alla var normala, så hon gick in i klassrummet och där fick hon reda på svaret, En ny flicka i klassen. Hon hade blont långt hår och såg jätte snäll ut, Detta blev en av hennes bästavänner någonsin...
Nu var allt bra igen, vän som lyste upp flickans vardag, orken att leva vidare i denna frågetsätta värld. Men en dag hände det, hennes vän var inte i skolan...ingen var med henne och sedan sa läraren "Hon har slutat lite pga canser" Inget man vill höra jag grät men ingen fanns där för mig, jag stack från skolan ville bara hem med en gång! ville aldrig gå ut mer...men de var falskatankar, nästa dag, nästa vecka, nästa månad var hon i skolan igen, men helt själv ingen var med henne. Jo de kanske sa hej? men ett hej betyder inget, det betyder hej du finns vi ser dig dra!...
Hon hade en person , hennes granne 3 år yngre men vad gör det? hon fanns där för henne och det betyde. Det bestämde sig att bli vegeteraner (stavning?). Flickans kompis klara det fint men hon själv hur blev det?
Öppnade ögonen och hon insåg att hon misslyckas, det var första gången hon försökte ta sitt liv...
Mamma och pappa såg henne gå hemåt och det ropade, MAT! men flickan sa nej hon gick upp sitt rum tog fram en glas bit ur sin samling (samlade på massa skort) skar sig det droppade blod...hon skar sig ännu mer...tillslut så hade hon skarsår över hela sin kropp...tog en dusch och det sved som bara den men flickan ville bara skada sig mer och mer...ville bara bort, Efter att gått 3 år i skolan, skolkat det mesta, skärt upp hela sin kropp hatat sig själv och bara blivit äkclad av att äta,försökt att ta sitt liv flera gånger.. men vem var flickan och vad hände sedan?....Ja ni kanske bli chokade nu men detta flicka är jag, ärren och alla sår dem finns kvar, ni kanske inte ser? men jag gör det, det är min kropp jag ser och minns allting....
All hat mot människor som har gjort mig illa finns kvar, men ni är förlåtna
saknar och ting jag gjort, det händer aldrig mer...jag är född för all leva
Våga va dig själv, håll ut allt löser sig, kanske tar ett år kanske ta 10 men
mer du ger så bättre bli det, du vet alla duger precis lika mycket.
är du född så är du värd att leva
Till er alla där ute, snälla hjäp den som behöver luft
jag lovar du är en bättre människa när du hjälper någon som ligger ner
än att hjälpa den som står upp och sparka ner andra människor...
Emo? det är en musik/klädstil
tyvärr finns det många av dessa som skär sig, därför tror alla andra att de som skär sig gör det för att få uppmärksam het? att bara svartklädda människor skär sig...men de är som alkolister? man kan inte alltid se vem som mår dåligt, vem som dricker...ta hand om varandra...
Nu fick jag inte med allting, jag vet tråkigt men om jag skulle skrivit ner allt som har hänt, allt bra och allt dåligt då skulle det tatt hela 18 år, för det är min ålder idag och det har ingen lust att läsa igenom. Men tack till denna person som orkar läsa min blogg, orka läsa min texter och tack till Robban du får mitt liv att lysa klart, Älskar dig♥
Jag ser inte ut som den personen som har hatat mig själv men jag lovar jag har äcklat mig så in i helvetet av att se mig själv..spytt och gjort mycket som jag ångrar men jag lovar alla är osäkera men i slutet når vi styrkan att acceptera oss själva.
// Sandra Jonasson
Flickan var mycket rädd att bli utanför, men dagarna gick och hon var en av de populäraste bland tjejerna iaf, det räckte för killbassiler ville hon inte vara med om, hade hört att man blev jätte konstig ifall man fick det. Efter några år i skolan skulle de byta skola det började på den "stora" skolan...kul för andra skit för vissa. Det börjarde bra fån klass 3b - 6b fick allt underbart, vänner och skolan gick bra men sedan sket det sig, varför? 6an är där alla "växer upp" skaffar pojkvänner, får mens och det blir dett måste att bråka med föräldrarna.....är man inte snygg duger man inte, då kan man lika gärna bara gå och hänga sig för ingen ser än ändå. Flicka tog sin mod och strunta i allt det där men efter mensan kommit så sket sig allt, hon började bråka med sin mamma&pappa skolan sket sig hon dög inte i skolan, vännerna börja träffa killar och festa men inget som lockade henne så hon hamlade mer och mer utanför dem människorna som var i hennes egna ålder, men flicka kämpa vidare hon hade sina andra vänner, kanske inte i hennes ålder men dom fanns där i alla väder, och dem älskade henne precis som hon var, och det gjorde henne lycklig!...
7an började och hon fick nya klasskamrater och högstatidet började!, mycket läskigt men ändå roligt, hon kom in skitbra ibörjan och vänner fick hon som hon har haft innan, skolan? nej den fungerade inte hon plugga inte, skolka mycket och allt var detta att "passa in" vara snygg göra som alla andra gör, röka? festa? allt var ett måste, men det ville hon inte, hon kännde sig inte redo...Plötsligt en dag kom hon inte dit? hon var inte där på länge, ingen ringde hem...ingen mer än lärare och rektorn. Sedan gick hon till skolan en dag, alla sa hej, välkommen tillbaka och sånt. det var som inget hade hänt, alla var normala, så hon gick in i klassrummet och där fick hon reda på svaret, En ny flicka i klassen. Hon hade blont långt hår och såg jätte snäll ut, Detta blev en av hennes bästavänner någonsin...
Nu var allt bra igen, vän som lyste upp flickans vardag, orken att leva vidare i denna frågetsätta värld. Men en dag hände det, hennes vän var inte i skolan...ingen var med henne och sedan sa läraren "Hon har slutat lite pga canser" Inget man vill höra jag grät men ingen fanns där för mig, jag stack från skolan ville bara hem med en gång! ville aldrig gå ut mer...men de var falskatankar, nästa dag, nästa vecka, nästa månad var hon i skolan igen, men helt själv ingen var med henne. Jo de kanske sa hej? men ett hej betyder inget, det betyder hej du finns vi ser dig dra!...
Hon hade en person , hennes granne 3 år yngre men vad gör det? hon fanns där för henne och det betyde. Det bestämde sig att bli vegeteraner (stavning?). Flickans kompis klara det fint men hon själv hur blev det?
Öppnade ögonen och hon insåg att hon misslyckas, det var första gången hon försökte ta sitt liv...
Mamma och pappa såg henne gå hemåt och det ropade, MAT! men flickan sa nej hon gick upp sitt rum tog fram en glas bit ur sin samling (samlade på massa skort) skar sig det droppade blod...hon skar sig ännu mer...tillslut så hade hon skarsår över hela sin kropp...tog en dusch och det sved som bara den men flickan ville bara skada sig mer och mer...ville bara bort, Efter att gått 3 år i skolan, skolkat det mesta, skärt upp hela sin kropp hatat sig själv och bara blivit äkclad av att äta,försökt att ta sitt liv flera gånger.. men vem var flickan och vad hände sedan?....Ja ni kanske bli chokade nu men detta flicka är jag, ärren och alla sår dem finns kvar, ni kanske inte ser? men jag gör det, det är min kropp jag ser och minns allting....
All hat mot människor som har gjort mig illa finns kvar, men ni är förlåtna
saknar och ting jag gjort, det händer aldrig mer...jag är född för all leva
Våga va dig själv, håll ut allt löser sig, kanske tar ett år kanske ta 10 men
mer du ger så bättre bli det, du vet alla duger precis lika mycket.
är du född så är du värd att leva
Till er alla där ute, snälla hjäp den som behöver luft
jag lovar du är en bättre människa när du hjälper någon som ligger ner
än att hjälpa den som står upp och sparka ner andra människor...
Emo? det är en musik/klädstil
tyvärr finns det många av dessa som skär sig, därför tror alla andra att de som skär sig gör det för att få uppmärksam het? att bara svartklädda människor skär sig...men de är som alkolister? man kan inte alltid se vem som mår dåligt, vem som dricker...ta hand om varandra...
Nu fick jag inte med allting, jag vet tråkigt men om jag skulle skrivit ner allt som har hänt, allt bra och allt dåligt då skulle det tatt hela 18 år, för det är min ålder idag och det har ingen lust att läsa igenom. Men tack till denna person som orkar läsa min blogg, orka läsa min texter och tack till Robban du får mitt liv att lysa klart, Älskar dig♥
Jag ser inte ut som den personen som har hatat mig själv men jag lovar jag har äcklat mig så in i helvetet av att se mig själv..spytt och gjort mycket som jag ångrar men jag lovar alla är osäkera men i slutet når vi styrkan att acceptera oss själva.
// Sandra Jonasson
Små söta ord
Trackback
